När jag efter jobbet/sysselsättningen igår låg i soffan och pustade ut hörde jag följande oroade utrop från parkeringen: - Peter! Du är på väg åt fel håll! Du är på väg åt fel håll! - Är det du Gud? var det första jag ville svara men det visade sig att det bara var min granne medelst cyklande son. Vi råkade tydligen dela namn. Lite snopet men ändå... Kanske var grannen för dagen ett gudomligt kärl, där för att visa mig den rätta vägen. Eller inte. Either way... Det fick mig att tänka vidare på den senaste veckans samtalstrend med D: På måfå. Det hela började med MNK:s underbara klipp som jag sprang på för ett tag sedan. Själva konceptet sammanfattar mitt liv de senaste åren med den äran. En serie osammanhängande händelser utan riktning eller mål. Grymt på måfå. Samtalsämnet igår var dock nätdejting. Det började med att jag presenterade Match.com:s fantastiska "låt oss knulla dig i röven"-deal. Du får ett sketabilligt medlemskap för bara 250 pix/månad. Enda kravet är att du binder upp dig på ett halvår och betalar allt i förskott. Antingen har de relativt modesta förväntningar på sin egen förmåga till matchmaking eller så är de ordentligt pengakåta. Sannolikt bägge delar. Det borde väl liksom räcka med en månad give or take två veckor för att hitta den rätta om de är så vassa som utlovas? Resterande fem månader då?
Nej, den gubben gick inte hem så det krävdes en ny plan. En ny plan på måfå. Matchmaking på måfå. Det är bara att bygga en dejting-site och sen matcha urskiljningslöst. Inga fjantiga önskemål eller krav. Bara matcha skiten ur systemet, helt på måfå. Kajsa (21) som pluggar till personalvetare matchas mot Börje (58), truckförare med pungbråck. Där snackar vi spänning på nätet.... Glöm det där med förskottsbetalning också. Sån skit skall vi inte syssla med. Vi kommer köra progressiv betalning baserad på generellt attraktionsvärde. Med hjälp av lite enkel programmeringskod görs en bedömning av kundens möjligheter att snabbt finna en partner. Det är bara att slänga in lite olika faktorer som utseende, utbildning, ekonomi, knullbarhet etc. För att bredda bedömningen kan man även tänka sig att slänga in en "je ne sais quoi"-faktor. Mata in och vips: Dejting-status fastställd. Därefter är det bara att skapa en fallande skala där man skulle kunna börja med status Gud/Gudinna och sluta med Grönsak. Kunder med status Gud eller semi-Gud får betala som innitihelvete, de kommer ju ändå att försvinna efter någon månad eller två. De lite svårare fallen som ligger i Grönsakslandet... tja det blir en spottstyver per månad. Sett till antal år som betalande medlem får du lätt igenom de pengarna och mer därtill. Om Börje 58 (livstidsmedlem utan att veta om det) mot förmodan skulle undra varför det är så billigt kan han lugnas med några enkla ord: Du är VIP-medlem. Det funkar alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar