Min kära statliga kollega på annan ort gjorde mig idag mer uppmärksam på kebabtårtans ground zero så att säga. Med detta menat den blogg som drivs av det Wallquistiska matriarkatet, en av deltagarna i tidigare nämnda familjen Annorlunda. Shit, börjar ana att en viss hang-up frodas kring detta ämne men det måste bearbetas vidare antar jag. Efter närmare granskning kan jag konstatera att jag aldrig skådat något liknande rent textmässigt. Länken mellan tanke och skrift är snabb i alla fall, det får ses som ett plus. Brist på korrekturläsning sätter jag på minuskontot. BTW, smiley-fabriken ringde. De sa att lagret började sina så....tagga ner lite är du snäll? Började misstänka att det var ett extremt utstuderat skämt och således en genial PR-kupp... I så fall; kudos.
Jag kanske är ett monster. Man skall väl tycka att det är härligt och hjärtvärmande när någon delar med sig av sin familjevardag. So what om inläggen är osammanhängande talspråk, det ökar bara charmen. Alla har ju rätt att uttrycka sig? Nej. Alla har nog inte det. Hur mycket jag än försöker tänka på det sättet går det bara inte. Sorry...
onsdag 30 januari 2013
tisdag 29 januari 2013
Fucking kebabtårta
Familjen Annorlunda går visst på fyran igen. Har lite svårt att förstå fascinationen över familjer där det enda utmärkande draget är att de producerat många barn. Då detta är säsong fem antar jag dock att serien är av stort nationellt intresse. Och ja, att jag skriver om det betyder att jag också har kollat, jag fattar det... Såg 20 minuter av reprisen igår natt. En av familjerna hade tio (10) barn varav sju bodde hemma. Fick lite amish-vibbar, typ ett samlag = ett barn. Preventivmedelstrenden kanske inte har kommit till Säffle än, vad vet jag? Så länge man har förutsättningar att ta hand om x antal barn på ett vettigt sätt är det väl fine and dandy. Skaffa 20 barn, jag bryr mig inte... Men har lite svårt att tro att så är fallet för en familj med normalinkomst och ett begränsat antal lediga timmar per dag.
Hur som helst så var detta inte det viktiga i sammanhanget. Det viktiga var att vi fick följa när de tillredde en snuskig monstrositet till maträtt; kebabtårtan. Hade tidigare på kvällen sett the Human Centipide 2. Rätt obehaglig får även jag medge men kebabtårtan gav upphov till betydligt större känslor av olust. Philadelphiaost blandat med crème fraîche och dip-pulver varvat med lager av hönökaka. Kebabkött på det. Vad? Det luktar inte så lite trailer park över denna styggelse till anrättning. Så snälla, låt inte detta bli någon slags mysig mattradition bara för att ni såg det på tv. Som alla skräckmonster på tv måste tårtan förgöras. Med alla medel.
Hur som helst så var detta inte det viktiga i sammanhanget. Det viktiga var att vi fick följa när de tillredde en snuskig monstrositet till maträtt; kebabtårtan. Hade tidigare på kvällen sett the Human Centipide 2. Rätt obehaglig får även jag medge men kebabtårtan gav upphov till betydligt större känslor av olust. Philadelphiaost blandat med crème fraîche och dip-pulver varvat med lager av hönökaka. Kebabkött på det. Vad? Det luktar inte så lite trailer park över denna styggelse till anrättning. Så snälla, låt inte detta bli någon slags mysig mattradition bara för att ni såg det på tv. Som alla skräckmonster på tv måste tårtan förgöras. Med alla medel.
Ingen kommentar?
Jahapp... Har kört det här lilla blogg-projektet ett tag nu. Till min förvånade glädje har några tappra själar vågat sig in och läst lite av det jag skrivit den senaste tiden. Vad som från början mer var tänkt som ett skrivexperiment rörande reklam och dylikt ändrade/tappade riktning lite. Som även livet i stort så lätt gör... Så nu skriver jag helt enkelt om sådant jag tycker är kul och kanske främst om sådant som stör mig. För det finns mycket som stör mig. Oh ja. Hade en farhåga rörande inspiration för nya inlägg men den var tydligen relativt obefogad. Det räcker med att öppna ögonen på morgonen för att finna inspiration avseende dumheter.... För det är en dum värld vi lever i. Punkt slut.
Vad jag däremot saknar lite är kommentarer från Er, kära läsare. Bra eller dåligt, whatever... Låt oss skapa lite dynamik i en annars så odynamisk tillvaro. Så sprid ordet eller nåt sånt...
Vad jag däremot saknar lite är kommentarer från Er, kära läsare. Bra eller dåligt, whatever... Låt oss skapa lite dynamik i en annars så odynamisk tillvaro. Så sprid ordet eller nåt sånt...
måndag 28 januari 2013
Oh no, not the bees!!!!!!
Såg till slut på the Descendants igår. Visst var den välspelad och så men kanske lite väl långsam. Inte så lätt att leverera fullt ut när man är totalt sönderhypad. Clooney var dock bra som vanligt, den ohotade mästaren av underspel (ej i negativ mening).
När jag i vanlig ordning maniskt spelade best of Nic Cage-klipp på youtube, började en stilla dröm näras om en match up mellan Cage och Clooney. Mr. Cage, känd för sitt mindre subtila artistiska uttryck ställd mot Clooney, gärna i en dramatisk dialogdriven thriller (för att ändå ge Cage alla möjligheter till spänningsrelaterat överskådespel (nytt ord?). Med tanke på att Nic är med i 70 % av alla nya filmer som produceras borde de två logiskt nog stöta på varandra tids nog. Tills dess drömmer jag vidare, kör Wicker Man på repeat och återupplever några av filmhistoriens höjdpunkter: Nic bicycle-jackar en kvinna under pistolhot, misshandlar ett oräkneligt antal andra tanter (stundtals iförd björnkostym) och möter sitt tragiska slut genom bi-hatt... - Oh no, not the bees! Utlämnande, naket och nyanserat.
Någonstans tycker jag lite synd om honom. Under rätt förutsättningar kan han ju faktiskt vara riktigt bra. Tyvärr blir kvoten mellan hans bra och dåliga rollprestationer rätt skev med tanke på hur oerhört mycket (kvantitativt och kvalitativt) skit han är med i, ständigt med ett ohyggligt överspel. Blir lite att jobba i uppförsbacke... Det funkar möjligen i 1 av 10 filmer men att köra det rätt av oavsett roll kan tyckas lite ansvarslöst. När vi ändå är inne på ämnet kan jag avslutningsvis bjuda på något av en mörk hemlighet. Jag tror att jag gillar The family man (en andra chans). En på alla sätt genomrutten film jag borde hata men det går inte att blunda för sanningen längre. Den går jämnt och ständigt på tv och varje gång sitter jag där och glor. Vet inte varför... Suck.
När jag i vanlig ordning maniskt spelade best of Nic Cage-klipp på youtube, började en stilla dröm näras om en match up mellan Cage och Clooney. Mr. Cage, känd för sitt mindre subtila artistiska uttryck ställd mot Clooney, gärna i en dramatisk dialogdriven thriller (för att ändå ge Cage alla möjligheter till spänningsrelaterat överskådespel (nytt ord?). Med tanke på att Nic är med i 70 % av alla nya filmer som produceras borde de två logiskt nog stöta på varandra tids nog. Tills dess drömmer jag vidare, kör Wicker Man på repeat och återupplever några av filmhistoriens höjdpunkter: Nic bicycle-jackar en kvinna under pistolhot, misshandlar ett oräkneligt antal andra tanter (stundtals iförd björnkostym) och möter sitt tragiska slut genom bi-hatt... - Oh no, not the bees! Utlämnande, naket och nyanserat.
Någonstans tycker jag lite synd om honom. Under rätt förutsättningar kan han ju faktiskt vara riktigt bra. Tyvärr blir kvoten mellan hans bra och dåliga rollprestationer rätt skev med tanke på hur oerhört mycket (kvantitativt och kvalitativt) skit han är med i, ständigt med ett ohyggligt överspel. Blir lite att jobba i uppförsbacke... Det funkar möjligen i 1 av 10 filmer men att köra det rätt av oavsett roll kan tyckas lite ansvarslöst. När vi ändå är inne på ämnet kan jag avslutningsvis bjuda på något av en mörk hemlighet. Jag tror att jag gillar The family man (en andra chans). En på alla sätt genomrutten film jag borde hata men det går inte att blunda för sanningen längre. Den går jämnt och ständigt på tv och varje gång sitter jag där och glor. Vet inte varför... Suck.
lördag 26 januari 2013
Bilhaveri, toalettmusik, katt på vift och Donken-tards
Monday - humiliation,
Tuesday - suffocation,
Wednesday - condescension,
Thursday - is pathetic
By Friday life has killed me
Husguden sammanfattar veckan på ett vackert sätt. Uj uj vad spännande det har varit. As good as it gets? You bet. Det började med bilhaveri då min trogna följeslagare gick in i väggen och ville ta en paus från vägarna. Plats? Nettos parkering (plats för gråt). Gud har humor i alla fall, inget snack om saken. Hur som helst fick bilen stå kvar där över natten så jag skrev en ytterst deskriptiv lapp som förklarade situationen för potentiella p-lisor. Som tack för mitt besvär satt boten fint under torkarbladet när vi återvände med startkablar morgonen därpå. Veckans ros till p-fittan i Kallebäck. Tack för din medmänsklighet, you made my day. Grattis till ditt karriärval också, någon skall ju husera längst ner på arbetsmarknadens näringskedja. Inte många som vågar fylla den platsen så å samhällets vägnar saluterar jag dig.
Veckans härligheter fortsatte med att katten jag närt vid min barm sedan 12 år tillbaka beslutar sig för en långpromenad under tre dygn. Så gör han ibland för att skoja till det lite men nu var det trots allt 10-15 minus i Götet. Bra tänkt men fel årstid. Efter att ha gått runt som en idiot och letat i tre dagar föreställandes mig en stendöd cat-sicle dyker han till slut upp på förskolan mittemot. Fräsch som en nyponros och varmare än vad jag var. Orkar inte ens spekulera i vad fan han har varit...
Som en tidig avrundning på veckan vart det IKEA-besök idag. Bekantade mig dock mest med varuhusets toalett då det hände konstiga saker i tarmtrakten. Du har inte levt på riktigt förrän du sitter och skiter i ett papp-bås på IKEA till tonerna av "from this moment on" porlandes från högtalarna. Vet inte om det behövs toalettmusik överhuvudtaget men om så nu är fallet, varför detta val? Att mysa till en kärleksballad tillsammans med diarré-Berra i båset bredvid samtidigt som några polacker samspråkar vid urinoaren kändes.... sådär.
Men men, besöket på djävulsön fick en fin avrundning på gamla goa Donken i alla fall. Vi hade bland annat beställt en liten chili-dipp till festmåltiden. Mctjejen i kassan hämtade det andra i beställningen och granskar sedan beställningen igen:
- Ville du ha en chili-dipp? I så fall måste jag gå att hämta en... (Detta betydde att gå tio steg till lagret, tidsåtgång ca 1,5 minut).
- Nej, nu när du säger det ville jag ju ha en vitlöks-dipp, det var därför jag beställde en chili-dipp. Så om det blir lättare för dig så tar jag gärna en vitlöks-dipp istället. Allt för att du skall slippa ta några steg extra för att hämta det jag som kund har beställt. Jag vet att McDonalds inte har så höga krav vad det gäller IQ-nivå när de anställer. Jag tror knappast att ni gjorde Stanford Binet-testet vid intervjun men vänligen försök att nyttja några av de stackars synapskopplingar som kanske ändå finns.
Ovanstående är den korrekta responsen till Donken-tardens fråga men blev fanimej så ställd att jag istället sammanbitet väste fram: - Så gå och hämta en då...
Det fick duga. All in all, a good week.
Tuesday - suffocation,
Wednesday - condescension,
Thursday - is pathetic
By Friday life has killed me
Husguden sammanfattar veckan på ett vackert sätt. Uj uj vad spännande det har varit. As good as it gets? You bet. Det började med bilhaveri då min trogna följeslagare gick in i väggen och ville ta en paus från vägarna. Plats? Nettos parkering (plats för gråt). Gud har humor i alla fall, inget snack om saken. Hur som helst fick bilen stå kvar där över natten så jag skrev en ytterst deskriptiv lapp som förklarade situationen för potentiella p-lisor. Som tack för mitt besvär satt boten fint under torkarbladet när vi återvände med startkablar morgonen därpå. Veckans ros till p-fittan i Kallebäck. Tack för din medmänsklighet, you made my day. Grattis till ditt karriärval också, någon skall ju husera längst ner på arbetsmarknadens näringskedja. Inte många som vågar fylla den platsen så å samhällets vägnar saluterar jag dig.
Veckans härligheter fortsatte med att katten jag närt vid min barm sedan 12 år tillbaka beslutar sig för en långpromenad under tre dygn. Så gör han ibland för att skoja till det lite men nu var det trots allt 10-15 minus i Götet. Bra tänkt men fel årstid. Efter att ha gått runt som en idiot och letat i tre dagar föreställandes mig en stendöd cat-sicle dyker han till slut upp på förskolan mittemot. Fräsch som en nyponros och varmare än vad jag var. Orkar inte ens spekulera i vad fan han har varit...
Som en tidig avrundning på veckan vart det IKEA-besök idag. Bekantade mig dock mest med varuhusets toalett då det hände konstiga saker i tarmtrakten. Du har inte levt på riktigt förrän du sitter och skiter i ett papp-bås på IKEA till tonerna av "from this moment on" porlandes från högtalarna. Vet inte om det behövs toalettmusik överhuvudtaget men om så nu är fallet, varför detta val? Att mysa till en kärleksballad tillsammans med diarré-Berra i båset bredvid samtidigt som några polacker samspråkar vid urinoaren kändes.... sådär.
Men men, besöket på djävulsön fick en fin avrundning på gamla goa Donken i alla fall. Vi hade bland annat beställt en liten chili-dipp till festmåltiden. Mctjejen i kassan hämtade det andra i beställningen och granskar sedan beställningen igen:
- Ville du ha en chili-dipp? I så fall måste jag gå att hämta en... (Detta betydde att gå tio steg till lagret, tidsåtgång ca 1,5 minut).
- Nej, nu när du säger det ville jag ju ha en vitlöks-dipp, det var därför jag beställde en chili-dipp. Så om det blir lättare för dig så tar jag gärna en vitlöks-dipp istället. Allt för att du skall slippa ta några steg extra för att hämta det jag som kund har beställt. Jag vet att McDonalds inte har så höga krav vad det gäller IQ-nivå när de anställer. Jag tror knappast att ni gjorde Stanford Binet-testet vid intervjun men vänligen försök att nyttja några av de stackars synapskopplingar som kanske ändå finns.
Ovanstående är den korrekta responsen till Donken-tardens fråga men blev fanimej så ställd att jag istället sammanbitet väste fram: - Så gå och hämta en då...
Det fick duga. All in all, a good week.
måndag 21 januari 2013
Jävligt ångestladdat, jävligt dokumentärt
Vet inte hur jag såpass ofta lyckas snubbla in på obskyra dokumentärfilmer sent om kvällarna... Men så är det i alla fall. Igår var det Villes varumarknad som SVT bjöd på; en dokumentär om den krisdrabbade och sedermera nedlagda lanthandeln i skånska Torna Hällestad. Varför krisdrabbad? Jag har två gissningar:
1 ) Lanthandel
2 ) Torna Hällestad
Det här måste vara det mest ledsna svenska tidsdokument jag bevittnat. Inte ledsamt för att lanthandeln lade ner, det kallas naturligt urval. Ledsamt på grund av... tja, allt annat. Torna Hällestad hade år 2005 572 invånare. Hittar inga nyare uppgifter men skulle gissa på att det ligger på strax över 600 i nuläget. Inavel ger ju en del spill så det tar sin lilla tid att bygga på bypopulationen. Det låg en extremt spänd stämning över allting som filmades, ångesten kunde skäras med kniv. Den seniora lanthandlaren nyss 125 år fyllda styrde butiken med järnhand. En annan tjomme stod i charken och gjorde den bästa Leatherface-imitationen denna sidan av Jesu födelse. Hela gänget gav sken av att vara en del av byns dream team, handplockade för passande sysselsättningsplats. Allt var hur som helst jävligt otäckt, kunderna gick runt och såg sådär blekfet-gubbiga ut... Köpa lite thai-love på decembersemestern... V75 till helgen... Flottiga läppar, svettiga frisyrer och grötigt tal...
Lanthandeln var under en tid en del av Ica men bröt sig 2011 fri för att göra ett sista försök i egen regi. Det gick inte så bra.
1 ) Lanthandel
2 ) Torna Hällestad
Det här måste vara det mest ledsna svenska tidsdokument jag bevittnat. Inte ledsamt för att lanthandeln lade ner, det kallas naturligt urval. Ledsamt på grund av... tja, allt annat. Torna Hällestad hade år 2005 572 invånare. Hittar inga nyare uppgifter men skulle gissa på att det ligger på strax över 600 i nuläget. Inavel ger ju en del spill så det tar sin lilla tid att bygga på bypopulationen. Det låg en extremt spänd stämning över allting som filmades, ångesten kunde skäras med kniv. Den seniora lanthandlaren nyss 125 år fyllda styrde butiken med järnhand. En annan tjomme stod i charken och gjorde den bästa Leatherface-imitationen denna sidan av Jesu födelse. Hela gänget gav sken av att vara en del av byns dream team, handplockade för passande sysselsättningsplats. Allt var hur som helst jävligt otäckt, kunderna gick runt och såg sådär blekfet-gubbiga ut... Köpa lite thai-love på decembersemestern... V75 till helgen... Flottiga läppar, svettiga frisyrer och grötigt tal...
Lanthandeln var under en tid en del av Ica men bröt sig 2011 fri för att göra ett sista försök i egen regi. Det gick inte så bra.
lördag 19 januari 2013
Rosa och fluffiga sexleksaker på Mediamarkt
Kaffebryggare skulle inhandlas och första stoppet blev Mediamarkt. Blev först själaglad när vi möttes av detta unikum:
Spännande! Har alltid drömt om en kombinerad kaffebryggare/brödrost. Glada i hågen högg vi en tomt skramlande låda längst ned på hyllan. Nästa steg var att rådfråga en av deras kompetenta säljare för vidare instruktion om var den fysiska maskinen befann sig. MM-kvinnan vi får tag på hade rakat bort ögonbrynen och målat dit nya. Så långt inget uppseendeväckande om än brottsligt fult. Det underliga var dock att de var placerade som för att uttrycka ett konstant uttryck av förvåning. De gick liksom uppåt i en stegrande kurva. Högst distraherande och något obehagligt. Kände nästan ett behov av att anpassa samtalet så att det bättre skulle passa hennes förvånande anlete, kanske genom att börja ställa frågor om kaffebryggarens brödrostfunktion... Att hon sedan besatt en servicenivå motsvarande en sengångare på prozac fick oss inte mer taggade att sponsra der Vaterland. Hon deklarerade att det bara fanns en kaffebryggare kvar. Ja, det blir bra tyckte vi... Hade bara tänkt köpa en, det var därför vi tog ett paket. Men så lätt var det inte, det som fanns kvar var demoexet, besudlad av en miljard Svenne-baciller. No deal alltså.
På vägen ut noterade jag att de även har börjat sälja Mark-dockor.
Ett givet PR-val efter den enorma genomslagskraften den rosa muppen fått. Det föll så väl ut att man bytte reklambyrå. Klart det skall säljas dockor då... Men jag underskattade de sluga tyskarna. Dockan hade nämligen fler funktioner skulle det visa sig. Den långa springa till mun mupp-Mark besatt var det liksom lite motstånd i. Det gick att öppna den men sen slöt den sig... Spring-loaded, vad vet jag... Kontentan är att det mest likande en rosa och fluffig lösvagina. Vågat av MM men med tanke på hur pissigt det går för dem gäller det att tänka om och tänka nytt. Hoppas det ger utdelning för jag kan inte tänka mig något bättre användningsområde för mupp-jävelen.
Spännande! Har alltid drömt om en kombinerad kaffebryggare/brödrost. Glada i hågen högg vi en tomt skramlande låda längst ned på hyllan. Nästa steg var att rådfråga en av deras kompetenta säljare för vidare instruktion om var den fysiska maskinen befann sig. MM-kvinnan vi får tag på hade rakat bort ögonbrynen och målat dit nya. Så långt inget uppseendeväckande om än brottsligt fult. Det underliga var dock att de var placerade som för att uttrycka ett konstant uttryck av förvåning. De gick liksom uppåt i en stegrande kurva. Högst distraherande och något obehagligt. Kände nästan ett behov av att anpassa samtalet så att det bättre skulle passa hennes förvånande anlete, kanske genom att börja ställa frågor om kaffebryggarens brödrostfunktion... Att hon sedan besatt en servicenivå motsvarande en sengångare på prozac fick oss inte mer taggade att sponsra der Vaterland. Hon deklarerade att det bara fanns en kaffebryggare kvar. Ja, det blir bra tyckte vi... Hade bara tänkt köpa en, det var därför vi tog ett paket. Men så lätt var det inte, det som fanns kvar var demoexet, besudlad av en miljard Svenne-baciller. No deal alltså.
På vägen ut noterade jag att de även har börjat sälja Mark-dockor.
Ett givet PR-val efter den enorma genomslagskraften den rosa muppen fått. Det föll så väl ut att man bytte reklambyrå. Klart det skall säljas dockor då... Men jag underskattade de sluga tyskarna. Dockan hade nämligen fler funktioner skulle det visa sig. Den långa springa till mun mupp-Mark besatt var det liksom lite motstånd i. Det gick att öppna den men sen slöt den sig... Spring-loaded, vad vet jag... Kontentan är att det mest likande en rosa och fluffig lösvagina. Vågat av MM men med tanke på hur pissigt det går för dem gäller det att tänka om och tänka nytt. Hoppas det ger utdelning för jag kan inte tänka mig något bättre användningsområde för mupp-jävelen.
På spåret; spypåse rekommenderas
- Now I have seen everything...
- Really? Have you seen a man eat his own head?
- No.
- So then you haven't seen everything.
Men.... Jag tror att detta får revideras. Detta efter att just ha bevittnat Lisa Nilsson göra en låttolkning. Sång: If you tolerate this your children will be next. Forum: På spåret. Det är så mycket som är fel i detta att hjärnan har svårt att bearbeta helheten. Call me crazy men Lisas socialpolitiska patos låg kanske inte riktigt i paritet med Manic Street Preachers. Lika trovärdigt som att Ulrik Munther skulle tolka Morrisseys Life is a pigsty. The mind boggles. Jag spyr.
- Really? Have you seen a man eat his own head?
- No.
- So then you haven't seen everything.
Men.... Jag tror att detta får revideras. Detta efter att just ha bevittnat Lisa Nilsson göra en låttolkning. Sång: If you tolerate this your children will be next. Forum: På spåret. Det är så mycket som är fel i detta att hjärnan har svårt att bearbeta helheten. Call me crazy men Lisas socialpolitiska patos låg kanske inte riktigt i paritet med Manic Street Preachers. Lika trovärdigt som att Ulrik Munther skulle tolka Morrisseys Life is a pigsty. The mind boggles. Jag spyr.
onsdag 16 januari 2013
Nybyggarna featuring Laila Bagge
Underliga tider vi lever i...Saltsjöbanan städ-kapas och prövar sina vingar utan spår. Arga snickaren är knappt arg längre och Laila Bagge skapar debatt genom att ifrågasätta en uteliggares hemlös-cred...
Låt oss börja med arga snickaren då jag råkade se en snutt på Nybyggarna revisited idag. Snickar-Anders var inte det minsta arg utan mer....Dr. Philig? Dags att se över varumärket lite kanske. Här fick vi en uppdatering på hur det hade gått för de hemlösa som fick hjälp med att bygga bostad under förra vändan. Mer hobby-psykologi än argt snickeri men men...
Tidigare under dagen kunde vi läsa om Laila Bagge som rasade över en hemlös hon stött på som hade mage att äga en mobiltelefon. Bagge ångrade sig dock (plats för skratt) bland annat efter att Pekka och co förklarar varför de har mobiler TROTS att de är hemlösa. Ett jävla oskick kan man tycka. Är du hemlös är det väl all in som gäller? Hade det varit tidigt 80-tal och Pekka haft en Ericsson Hotline 450 hade jag kunnat förstå hennes upprördhet lite i alla fall. En dags framgångsrikt tiggeri år 2013 kan dock sannolikt resultera i att en kontantmobil kan inhandlas...
Så det kanske är dags för den första riktigt befogade crossovern i TV-världen; Nybyggaridol. Semi-arga snickaren hjälper hemlösa att bygga hus och Laila röstar ut den sämsta hemlösa. Straffet blir att huset jämnas till marken med en bulldozer och att Bagge lägger en symbolisk fido-hög bland husspillrorna.
Låt oss börja med arga snickaren då jag råkade se en snutt på Nybyggarna revisited idag. Snickar-Anders var inte det minsta arg utan mer....Dr. Philig? Dags att se över varumärket lite kanske. Här fick vi en uppdatering på hur det hade gått för de hemlösa som fick hjälp med att bygga bostad under förra vändan. Mer hobby-psykologi än argt snickeri men men...
Tidigare under dagen kunde vi läsa om Laila Bagge som rasade över en hemlös hon stött på som hade mage att äga en mobiltelefon. Bagge ångrade sig dock (plats för skratt) bland annat efter att Pekka och co förklarar varför de har mobiler TROTS att de är hemlösa. Ett jävla oskick kan man tycka. Är du hemlös är det väl all in som gäller? Hade det varit tidigt 80-tal och Pekka haft en Ericsson Hotline 450 hade jag kunnat förstå hennes upprördhet lite i alla fall. En dags framgångsrikt tiggeri år 2013 kan dock sannolikt resultera i att en kontantmobil kan inhandlas...
Så det kanske är dags för den första riktigt befogade crossovern i TV-världen; Nybyggaridol. Semi-arga snickaren hjälper hemlösa att bygga hus och Laila röstar ut den sämsta hemlösa. Straffet blir att huset jämnas till marken med en bulldozer och att Bagge lägger en symbolisk fido-hög bland husspillrorna.
tisdag 15 januari 2013
måndag 14 januari 2013
Språkförbistring? Nej då...
Tänkte vara lite snäll mot den ponny-sizade katten som bor hos mig men vad köper man till kissen som har allt? Jo, man inhandlar en flådig deluxe-kam på 2000-talets motsvarighet till Galne Gunnar: Netto. Dessa butiker bör avhandlas mer detaljerat i något annat inlägg för material finnes. Oh ja... När man går där i gångarna transporteras man på ett vips till Moldaviens sunkigaste byhandel. Här finns alla de märken ingen vill ha till ungefär samma pris som på Ica Maxi. Danskjävlar...
Men även i dödsskuggans dal finns det en strimma ljus skulle det visa sig:
Borsten som har allt? You bet. Lisppery design är det inte alla som kan stoltsera med men här sticker e t produ cts ut hakan. Med all rätt skulle det visa sig, mer lisppery kan det knappast bli inom kattborstområdet. Humanized handle soft and anti? Google translate FTW.
Men även i dödsskuggans dal finns det en strimma ljus skulle det visa sig:
torsdag 10 januari 2013
Die hard: with an accent
Jag antar att jag som sig bör är 20 år för sent ute men hade verkligen ingen koll på att vissa amerikanska TV-kanaler censurerade filmer de visar. Censurera som i att dubba om fula ord alltså... Som filmidiot har det gått mig förbi så det är skamhörnan som gäller antar jag. Att ha gått miste om en sådan humoristisk guldgruva är inte ok någonstans. Har kollat igenom några av klassikerna men Die Hard 2 är sannolikt ohotad på tronen.
Och en lite längre version:
http://www.youtube.com/watch?v=DuQP4d_r_Gs
Spännande röstskådisar de har hittat, helt klart. Rätt kreativa lösningar också. Att byta "fuck off" mot "joke off" kan nog klassas som poesi. Om man nu skall dubba något, varför inte skapa nya uttryck när man ändå har ångan uppe? Yippie-ki-yay Mr. Falcon ger finalen en helt ny touch.
Och en lite längre version:
http://www.youtube.com/watch?v=DuQP4d_r_Gs
Spännande röstskådisar de har hittat, helt klart. Rätt kreativa lösningar också. Att byta "fuck off" mot "joke off" kan nog klassas som poesi. Om man nu skall dubba något, varför inte skapa nya uttryck när man ändå har ångan uppe? Yippie-ki-yay Mr. Falcon ger finalen en helt ny touch.
tisdag 8 januari 2013
Farmen - TV direkt från tarmen
 |
| Mensa-klubben på team building |
Tv 4:as programavdelning gör sannerligen skäl för sin lön. Kreativiteten är fanimej på topp. Fångarna på fortet, Gladiatorerna och nu Farmen... Igen. Snart är det även premiär för Sveriges roligaste klipp. Fantastiskt. Strongt med en remake på ett format som var hett på tidigt 90-tal. Bara att gräva upp Loffe också så är sagan all. Fräscht, nytt och vågat, så skall en slipsten dras. I salute you.
Jag vill ju inte vara sämre än någon annan... Har nu kollat på de två första avsnitten av Farmen och känner mig lite smutsig. Ett gott gäng har de fått ihop i alla fall, subtila personlighetstyper handplockade från OBS-klassen. Här är alla stereotyper välkomna; vi har den butcha tanten (tidigare Farmen-Qristinas avkomma?), Stockholms-bimbon, gnälliga 50+tanten som vill ha ordning och reda, kollektiv-tjejen som gillar hemmaodlingar, nedlåtande besserwisser-svinet (ger instruktioner som att han tilltalar en hund med fel kromosonuppsättning) och skogstomten direkt plockad från en John Bauer-målning. På farmen-siten finns det käcka personlighetsbeskrivningar också. Under yrke på Sören-tomten står det: kokar tjära, vaskar guld och gör kådpasta. Inte ens Google fattar vad vad kådpasta är. Detta faktum allena gör Sören till en vinnare i min bok. Finns det någon rättvisa vinner han hela skiten, gärna genom en tvekamp med yxan han har på alla bilderna.
fredag 4 januari 2013
Filmhistoriens sämsta seriemördare
Murder-set-pieces.... Warning: Shocking, horrific, controversial stod det på omslaget. "The most graphic horror film ever committed to celluloid". Tyvärr är jag en sucker för sånt, går på det varje gång. Och varje gång vill jag stoppa huvet i ugnen när eftertexterna rullar. De som skrev ovanstående utlåtanden (förmodligen regissören själv) har dock rätt i att MSP är något av ett unikum i skräckträsket. Kvalitetsindikatorerna var på förhand många: Producerad 2004, släppt 2007. Nedklippt 23 minuter för att få R-rating. Den kvinnliga huvudrollen castades dagen före inspelningen började. Gunnar Hansen och Tony Todd i rollistan med en sammanlagd screen time på 4 minuter. Und zu weiter...
Storyn då? Tysk bodybuilder-fotograf dödar kvinnor. Inget mer? Nä. Tyvärr är det enda shockerande och kontroversiella med filmen är hur innitihelvete dåligt allt är. Jag får dock ge filmskaparen cred för att de lyckas porträttera tidernas utan tvekan sämsta seriemördare. Eller vad sägs om att lämna kvar mordvapen på brottsplatser, ge flickvännen nyckeln till sitt hus med 100 lik i källaren eller att mörda alla i en videoaffär utom en person (som btw bevittnat allting och kan identifiera honom)? Seriemördarkursen gav tydligen rätt pissig utdelning... Detta kombinerat med att huvudpersonen filmen igenom ser ut som och beter sig som ett jävla retardopsycho bjuder tittarna på en del skratt i alla fall. Här går det inte att säga "han som verkade så normal". Oh nej. Bästa exemplet kommer i början av filmen när han bjudit hem flickvännen och dennes syster på middag efter en hård dags arbete som porrfotograf. Här förklarar han bland annat att kvinnor är blodsugare och att deras straff är månatlig menstruation följt av att han stolt visar bilder på sin nazi-släkt. Quite the catch ladies...
Resten är tyvärr sövande tråkigt vilket är en jävla bedrift i en film med +30 mord. Dryga kronan per mord då eposet kostade 29 pix. Good stuff, good stuff...
Storyn då? Tysk bodybuilder-fotograf dödar kvinnor. Inget mer? Nä. Tyvärr är det enda shockerande och kontroversiella med filmen är hur innitihelvete dåligt allt är. Jag får dock ge filmskaparen cred för att de lyckas porträttera tidernas utan tvekan sämsta seriemördare. Eller vad sägs om att lämna kvar mordvapen på brottsplatser, ge flickvännen nyckeln till sitt hus med 100 lik i källaren eller att mörda alla i en videoaffär utom en person (som btw bevittnat allting och kan identifiera honom)? Seriemördarkursen gav tydligen rätt pissig utdelning... Detta kombinerat med att huvudpersonen filmen igenom ser ut som och beter sig som ett jävla retardopsycho bjuder tittarna på en del skratt i alla fall. Här går det inte att säga "han som verkade så normal". Oh nej. Bästa exemplet kommer i början av filmen när han bjudit hem flickvännen och dennes syster på middag efter en hård dags arbete som porrfotograf. Här förklarar han bland annat att kvinnor är blodsugare och att deras straff är månatlig menstruation följt av att han stolt visar bilder på sin nazi-släkt. Quite the catch ladies...
Resten är tyvärr sövande tråkigt vilket är en jävla bedrift i en film med +30 mord. Dryga kronan per mord då eposet kostade 29 pix. Good stuff, good stuff...
 |
| Nä |
torsdag 3 januari 2013
Galej på Hogwarts - alla är bjudna, puls not required!
Ett gäng från svenska kändiseliten (?) som varit döda sedan länge. Återuppväckta av C-viruset kanske. Ett bergatroll som ledde någon slags seans. Konstiga rockar. Märkliga ockulta lekar. Dramatiska kameraåkningar. Tragik. Ofrivillig komik. Spelad empati. Falska känslor. Stark olust.
Trodde min feberstinna hjärna hade kokat ihop någon sjuk variant av Harry Potter då ett par av de filmerna har rullat under juldagarna. Det enda som saknades var några dementorer men jag tror ändå att alla lyckliga minnen var borta sedan länge...
Hörde idag att det visst inte var en feberfabrikation utan ett "nöjesprogram" som två miljoner svenskar kollade på. I call bullshit.
Trodde min feberstinna hjärna hade kokat ihop någon sjuk variant av Harry Potter då ett par av de filmerna har rullat under juldagarna. Det enda som saknades var några dementorer men jag tror ändå att alla lyckliga minnen var borta sedan länge...
Hörde idag att det visst inte var en feberfabrikation utan ett "nöjesprogram" som två miljoner svenskar kollade på. I call bullshit.
onsdag 2 januari 2013
Feberfrossa med hotfulla fikusar
Däckad mellan jul och nyår. Nu feberfri men lite extra livstrött. Influensaviruset från helvetet: check. Först vidrig hosta modell smärtsam. Sedan några dagars go feber avslutat med konstanta nysningar. Nattlig feberfrossa som lök på laxen? You bet, det fixar vi. Bad gud om att få dö flera gånger men han slog dövörat till och ville straffa mig som vanligt. Ingen pardon. Jag låg och kollade på min Benjaminfikus i fönstret när febern peakade häromnatten. Var helt övertygad om att den blängde hotfullt åt mitt håll. Brukar inte vara rädd för krukväxter i vanliga fall så det var lite spexigt. Skojiga saker händer tydligen där uppe när det blir lite varmt.
Vågade mig ut idag för att se om världen fortfarande existerade. Tyvärr gjorde den det. Mannen före i ICA-kön, en övervintrad hippie för dagen iklädd en röd dunjacka från Fjällräven anno 83, var tydligen upprörd över att kundkorgarna inte mötte hans höga kvalitetskrav. Intressant eftersom det såg ut som att han själv bott under en bro sedan 70-talet. Ännu märkligare var att han hade med sig vad som verkade vara ett av hans arton kärleksbarn och att hon såg relativt normal ut. Korgarna var BTW inte smutsigare än vad som är brukligt. Han ville i alla fall att kassörskan skulle ta del av hans upptäckt.
- Du, era korgar är jävligt äckliga.
- Ok
- Ja, alltså korgarna är skitäckliga. Jag tycker det är jävligt äckligt.
- Jag förstår det.
Sen var samtalet slut. Med tanke på att kassörskan mer såg ut som att hon funderade på vilka djur som bor på bondgården, var hon nog inte medveten om den underbara kommentaren hon just lagt; "Jag förstår det". Inte "ok, då skall vi se över detta direkt" eller nåt liknande. En kreativ genväg i manualen för kundbemötande men rätt så uppfriskande.
Vågade mig ut idag för att se om världen fortfarande existerade. Tyvärr gjorde den det. Mannen före i ICA-kön, en övervintrad hippie för dagen iklädd en röd dunjacka från Fjällräven anno 83, var tydligen upprörd över att kundkorgarna inte mötte hans höga kvalitetskrav. Intressant eftersom det såg ut som att han själv bott under en bro sedan 70-talet. Ännu märkligare var att han hade med sig vad som verkade vara ett av hans arton kärleksbarn och att hon såg relativt normal ut. Korgarna var BTW inte smutsigare än vad som är brukligt. Han ville i alla fall att kassörskan skulle ta del av hans upptäckt.
- Du, era korgar är jävligt äckliga.
- Ok
- Ja, alltså korgarna är skitäckliga. Jag tycker det är jävligt äckligt.
- Jag förstår det.
Sen var samtalet slut. Med tanke på att kassörskan mer såg ut som att hon funderade på vilka djur som bor på bondgården, var hon nog inte medveten om den underbara kommentaren hon just lagt; "Jag förstår det". Inte "ok, då skall vi se över detta direkt" eller nåt liknande. En kreativ genväg i manualen för kundbemötande men rätt så uppfriskande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)