En hyena och en döv militär går på ett tåg...

Tack SJ. För ännu en oförglömlig resa. Eller... Det kanske i detta fall är fel att lägga skulden på SJ. Antar att de inte har möjlighet att screena alla resenärer... Men det borde de göra. Avgång från Sthlm mot Göteborg en onsdag kväll, tåget är inte fullsmockat direkt. Hade goda förhoppningar om att få sitta själv. Då dyker min stolskamrat och sedemera nemesis upp och slår sig ner. Jaha ja, där sket sig det. Men.... Då sätter sig en kvinna (en oerhört lättroad sådan skulle det senare visa sig) i stolen framför. De känner tydligen varandra. Platsen bredvid är ledig så han hoppar fram. Yes! Winning. I cirka 3 minuter. Sedan började det skojas och skrattas framför. Upplägget var följande: Han sa något grymt (o)roligt, skrattade sedan hysteriskt som en hyena varpå hon också garvade. På allvar, han måste ha gjort en av hyenarösterna i Lejonkungen. Spot on. Komiskt i cirka fem minuter. Efter tre timmar; not so much. Men varför nöja sig med det? Till vänster om mig stiger en käck medelålders militär på. Han gillar musik. Kul för honom. Mindre kul för resten av vagnen att han uppenbarligen sprängt några granater för mycket utan att ha intagit rekommenderat säkerhetsavstånd. Seriöst, han var fanimej halvdöv om han kunde hålla sådan volym. Synd att killen som satt bakom var upptagen med sin lilla dator. Annars hade han och militären kunnat ha ett givande samtal. Detta då han hade rätt allvarliga problem med röstvolymen. När han svarade i telefon vaknade man till i alla fall. TJEEEENA!!! Svårt det där med att hitta rätt samtalsvolym. Googlade på det och det är tydligen vanligare i 8-årsåldern. Fann dock inga bra tips på hur man löser problemet så kunde inte hjälpa stackarn. De enligt mig bästa analyserna mynnade ut mot hävdelsebehov, hörselnedsättning och puberteten (?). Någon på familjeliv.com rekommenderade att man skulle be barnet i fråga att använda "inomhusrösten". Goda råd växer inte på träd som man brukar säga.

Använd gärna ovanstående scenario i er nästa reklamfilm SJ.
Försök göra om det här i en bil?

No, I will not be here tomorrow...

Det finns tydligen en vacancy på jobbet... Skyddsombud. Fasen vad fränt, det vore något det... Förtroendeuppdrag deluxe liksom, du ansvarar för dina kollegors väl och ve. Tänkte att det mest handlade om att mysa runt på kontoret med ett anteckningsblock; se så att eluttagen är hela, kolla på dörrposterna... Se bekymrad ut och säga hmm medan du antecknar något viktigt. Men tydligen var det en massa annan skit också; tradiga möten, protokoll som skulle skrivas, utbildning som måste genomföras etc. Min inspiration försvann lie men det är inte avgjort än. Decision pending.. Jag har dock gjort min research. Letade lite info om arbetsplatssäkerhet. Det är jag väldigt glad att jag gjorde. Videon nedan är autentisk. På fullaste allvar vill den informera om alla dolda faror på jobbet. Och som den gör det...

 Sådär ja... Learning by Fear 2.0. Visst är det lätt att olyckan är framme? Om din arbetsplats ligger på Elm Street vill säga... Det är svårt att välja ut några favoriter i slakt-kavalkaden men låt oss göra ett försök. Gubben som skall slå i en spik men istället lyckas sätta spiken i ögat kanske? Snacka om oflyt. Flygande gastuben är inte heller så dum. Stackarn som sitter och tar en välförtjänt fika hade nog inte räknat med att få en torped i nyllet. Seinfeldt-klonen som får en elstöt känns i och för sig mest trovärdig i gänget men måste de köra det i slow motion? OCH... Le grand finale. Michael Bay måste strosat förbi studion och kört en hostile takeover av regissörsstolen. Pang och Bom. Svetsa aldrig på en tunna med lättantändligt/explosivt material är väl kontentan.

Så... gå aldrig mer till jobbet antar jag.