Jävla torsdag

Blargh. Det summerar denna pissdag på ett bra sätt. Finns det en gud är vi inne på slutspurten av min prövning. Cirka tusen gånger surare jämfört med mitt sura normalläge skall jag försöka summera dagen. Innan en av de större och mer vitala artärerna ger med sig. Vet inte varför .... men idag var tamejfan allt och alla ännu dummare än vanligt. Igår sattes det upp en lapp i kopiatorrummet. Syftet (gissar jag) var att folk inte skulle sno laddaren till kontorets jourtelefon:

Good advice

Inte ens en lapp gick att få rätt. Det fina var att den person som skulle haft jourtelefonen tog notisen på allvar då telefonen låg obemannad 45 minuter efter arbetsdagens start. Vi gör som vi blir tillsagda. Funderar på att köra ett eget Milgram-experiment för att testa gränserna för lydnad lite. Sätta en lapp på vår tyska killer-stapler: Stoppa in hand här/m v h chefen. På tal om viktig information hörde jag att det på mitt förra kontor förs heta diskussioner kring hundskyltsförbud i vår kundmottagning. Ja... hundskyltsförbud. Kommer därför att lägga en beställning på en skylt föreställandes en överkorsad skylt med en hund på.

Det fanns liksom ingen ände på det idag. Dumheten var inte bara analog utan även digital då vi tydligen firade "skicka mail med idiotiska frågor, få ett bra svar för att sedan ställa samma idiotiska fråga igen-dagen". Det bjöds upp till en lustig e-postdans vill jag lova. Proceduren var följande: Jag fick ett antal mail med frågor jag misstänkte ställdes av en hamster med halva hjärnan bortopererad. Jag svarade snabbt och väldigt pedagogiskt på frågan för att sedan få ett svar tillbaka där samma fråga ställdes igen. Ibland kom det även med en motivering som t ex "Jag fick ju höra att/det tror jag inte"... Ok, men nu är det jag som jobbar med dessa frågor och eventuellt finns det en marginell chans att jag vet mer i ämnet än du gör. Jag okynnessvarar inte fel for the hell of it även om det är lockande.

Jag flydde till lunchrummet trots att min kackeltant-radar gick på högvarv. Tyvärr var jag så svag av hungersmärtor att jag inte kunde dra ut på det längre. Vips fick jag ta del av en trettio minuter lång diskussion kring Göteborgs busslinjer. - Lila linjen tar bara 7 minuter. - Neeej, den tar 9 minuter. - Nej, sju...- Nej, nio... Und zu weiter. Som lök på laxen fick jag även en bassning av vår köks-praktikant att vika undan vårt pissigt fula bordsunderlägg så att jag inte skulle spilla på det. Tack för förtroendet. Hon ansvarar tydligen för att köket är rent och snyggt och har nu gjort det till sitt domain. Tapetserat väggarna med egenproducerade teckningar och har nazi-koll på disken. Vågar knappt gå dit längre.

Efter att ha gråtit en timma efter lunch återvände jag till min plats. Fick då ett tips om att gåggla en sak från den mest seniora av seniora kontoret har att erbjuda. Vad är grejen med denna språksvaga generation egentligen? Syftar på 40-talister men misstänker starkt att det i detta fall handlar om 10-talet. Hur fan kan googla med två OO bli gåggla? Tråkigt att pensionen hägrar men se det som att du då har gott om tid att färga håret sjukligt illrött istället.

På väg hem höll en extra fittig taxi-chaufför på att preja mig av vägen genom kreativt filbyte. Tack vare mina djungelkatt-reflexer lyckades jag panikbromsa, annars hade en krock liksom gjort min dag. Jag tutade och gav honom fingret så hårt att min klocka flög av. True story.

Blargh.