Framed på Hemköp

Denna vecka blir det inte mycket gjort. Känner mig inte överstimulerad på jobbet i vanliga fall och det är knappast bättre i semestertider när fårahagen mer ser ut som en framtida zombie-dystopi. Befolkningen är starkt decimerad och de få som är kvar släpar lemmarna efter sig lite mer än vanligt. Apatin har gått in i hyperdrive och om man per definition kan vara aktivt passiv så har jag i så fall nått nirvana. Skrönor kommer att förtäljas om den mytiska statstjänstemannen som fick likgiltigheten att se så enkel ut. Det kommer att viskas bland juniorerna i korridorerna... Så fragil är legenden att man bara vågar viska den. Fanns han verkligen på riktigt? Ingen som vet. Han är ett spöke... Trodde fram tills i fredags att jag skulle jobba en vecka in i augusti men såg då att det är ledigt om bara tre veckor. Kände mig tillfälligt upprymd av detta men efter att de två senaste dagarna har känts som (just) tre veckor har spralligheten lagt sig lite. Har uppenbarligen ingen adekvat tidsuppfattning längre och det spelar kanske ingen roll. Låt oss gå in i gröt-mode 2.0 och låta precis alltihop flyta ihop. Levla upp apati/surrealism-nivån och se vad som händer. Förmodligen ingenting. Kanske blir det så mycket av ingenting att något helt nytt skapas?

Så det mest spännande jag kan rapportera om idag är Hemköp. Vänta lite... skall bara försöka sluta gråta efter att ha läst det sista jag skrev... Så. Besöket var fan traumatiskt i alla fall. När jag skulle passera in genom grindarna (tre stycken) kom det ett miffo inifrån butiken, på jakt efter en korg. Kände tydligen inte för att hämta en korg i kassan tio meter bort så han gjorde det enda rätta och bände tillbaka grinden från insidan så att säga. Slet åt sig en korg från sidan och flydde tillbaka in i butiken. Ginden uppskattade inte våldet och grindlarmet (?) gick varpå alla grindar låste sig. Jag hade då passerat den första grinden och fann mig till min fasa i ingenmansland med låsta flyktvägar och krigslarm ljudande omkring mig. Fight or flight trädde i kraft och då korgsnattar-aset redan var borta gällde det att fly innan Hemköps SWAT-team hann dit. Detta genom att utsätta den stackars grinden för mer våld. En vacker summering över den svenska rädslan för obekväma vardagssituationer. Bättre än så blir det kanske inte just nu.