Min kära kollega gör sin sista dag imorgon. Off and away mot grönare betesmarker. IQ-nivån på kontoret sänks ytterligare. Bistra tider, bistra tider... Jag fick dock en avskedsgåva från rehabvärlden:
Visste inte att det fanns ett OCD-magasin, gjort av maniska människor för maniska människor. En gedigen korrekturläsning lär inte vara ett problem i alla fall:
- Dennis kör korren, han har en jävla hang up på korrekt grammatik. Är som en maskin, går igenom allt om och om igen, lämnar inget åt slumpen.
- Perfekt! Och Britta kan köra månadens testartikel, denna gång kör vi ett inslag om dörrhandtag...
Något sånt. Tänk bara, med rätt person på rätt plats kan ju vilken verksamhet som helst kvalitetssäkras å det grövsta. Det blir en del pusslande för HR-avdelningen men när väl grundarbetet är gjort är det smooth sailing som gäller.
Orsaken till att jag glatt skämtar om ämnet beror på att jag själv sannolikt kan diagnostiseras med OCD. I vilken grad vågar jag inte uttala mig om men friskt är det i alla fall inte. Skojar man om något som man själv upplever är det väl ok eller? Hur som helst litar jag inte på min spis. Det är en lömsk jävel. Kollar så att plattorna är avstängda en orimligt lång stund innan jag kan gå hemifrån. Och med orimlig menar jag... ORIMLIG. Rädd för att spisen skall gå igång spontant så fort jag tar blicken ifrån den och lämnar hemmet. En lågoddsare men ändå... Tänk om. Mina vattenkranar måste också kontrolleras, tänk om en av dem skulle få för sig att börja rinna och orsaka total översvämning? Ytterdörren skall vi inte prata om, den är nog inte låst trots att den låser sig själv när man stänger den. Inte friskt men kanske inte heller klinisk OCD. Kanske inte får vara med i klubben. Än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar