Ondska skall med ondska fördrivas #2

.... att källan till allt stavas mathiasthewriter. När jag den där mörka dagen klickade mig in i hans nätgryt anade jag inte vad som väntade. Misstänkte först att titeln och bloggen var lite ironiskt självdistanserade. "The Writer" liksom... Jag hade mycket fel. Det är lite som att jag skulle kalla mig Peter the Breather för att jag är så grym på att andas. Det faktum att du kan utföra basala funktioner betyder inte att du är bra på det och bör ha det som epitet. När dagen var över hade jag gått igenom allt som skrivits. Trodde jag. Tömd på livslust lämnade jag kontoret funderandes på om det här med internet var någon bra idé trots allt. Jag ventilerade såklart med D men inga svar fanns att finna. Jag hade inga planer på att återvända till den digitala brottsplatsen men i ett svagt ögonblick några dagar senare halkade jag dit igen. Uppskattningsvis femtio nya inlägg vilka tillsammans bjöd på lika mycket intressant info som random gråsten. Det är ett vågat grepp att använda bloggformatet som ett twitterkonto. Bara skriva vad man gör för stunden. Enkelt och bekvämt men mindre spännande att följa. Fast jag kanske har fel? Femhundra inlägg som behandlar ämnet "kolla vad det är för film på tv för att sedan borsta tänderna och krypa ner under täcket i sängen för att sova" är kanske den boost bloggvärlden behöver för att utvecklas? Låt oss heller inte glömma klassiker som "Storhandling". Det var det som fick mig att ta beslutet att trots allt skriva dessa två inlägg. Att ta något av det tråkigaste som finns, matinköp, och sedan skapa ett blogginlägg av detta genom att lista inköpslistan matvara för matvara är inte ok. Inte på något sätt. Jag är övertygad om att tråkighetseffekten av ämnet matköp kombinerat med bloggen i sig fick universum i obalans. Hundra sälungar dog som följd samtidigt som en kazakisk snickare sågade av sig armen. Minst.

Det bisarra kaninhål som bloggen utgör skulle dock visa sig ha betydligt fler och om möjligt ännu värre förgreningar. Det började med en av många länkar till andra sidor drivna av he who must not be named. Om någon därute är sugen på att köpa loss en bild på en hammare eller stjärnskruvmejsel rekommenderas sidan varmt. Jag misstänker att den konstnärliga processen ser ut så här: Åh, det ligger en hammare i gräset; jag tar en bild med min smartphone. Inga krusiduller, filter och sån skit. Sen lägger jag upp den på min fotoblogg och försöker sälja den.

Det är också här den värsta jävla hataspekten kommer in: det äckliga sätt han försöker profitera på ren skit. Jag frågade för ett tag sedan vad Tibbe tyckte var rimligt att sälja en bild på en hammare i gräs för och fick svaret 600-800 kronor. Jag frågade även om hur många han hade lyckats sälja och fick ett hyggligt luddigt svar. Jag tolkade det som 1 st såld bild för 5-6 år sedan till någon lokaltidning. Att försöka sälja pissiga bilder är dock en liten del i sammanhanget. Det riktigt fina finns på hans andra digitala tillhåll. På Mattes Lilla Roliga tillsammans med otaliga andra av hans bloggar och hemsidor finns en "donera pengar"-knapp. Om du var nära att skratta ihjäl dig av Mattes roliga historier som gick att finna i Hemmets Journal 1992 är det bara att slänga iväg lite pengar för att visa din uppskattning. Lägg till detta att alla bloggar är översållade med fittig reklam som sammantaget borde generera dryga fem 25 spänn per år i intäkt. Så. Jävla. Äckligt.

Vid ett annat tillfälle frågade jag hur många bloggar han egentligen hade. Det var omöjligt att få någon översikt då varje ny blogg jag fann i sin tur länkade till ett par andra. Svaret jag fick var ett par stycken. Ett par hundra är nog närmre sanningen. Jag har fortfarande ingen definitiv siffra på hur utspridd galenskapen är. Precis innan jag började skriva detta hittade jag en tidigare okänd citatblogg och ytterligare en webshop. Det tar aldrig slut:

Mathias Blogg
Tibbes Sport
Hemsidan
Youtube-kanalen (missa inte klippet Kokande Potatis)
Nya Fotobloggen
Gamla Fotobloggen
För Barnen
Mattes Humor
Webshop 1
Webshop 2
Webshop 3
Mattes Citat

Genom detta inlägg har jag redan genererat oförtjänt mycket uppmärksamhet till eländet så jag tänker fanimej inte länka till alla ovanstående. Det finns mer att finna men jag har förträngt mycket. Skulle gissa på tjugotalet bloggar totalt. Kanske mer. Nu känner jag mig trött, dränerad och lite gråtfärdig. Internet kan vara en farlig plats. Be vigilant. Låt oss avsluta med inlägget från förra veckan som sportade frågeställningen "Vad drömmer du om?":

Det drömmer jag om.