Festligheterna tar aldrig slut när man arbetar i Mölndal. Skrev tidigare om Ifvars cross kitchen-fusion och idag var det dags för utelunch igen. Det stora problemet bottnar som vanligt i för många valmöjligheter. Skall det bli 70-talsdoftande kinamat, flottig thai-buffe´, kebabrulle eller bamba-husman? Vanlig lunch eller shopping-lunch? Risken är att tiden drar iväg för mycket när man flanerar längs köpstråket som utgörs av Mölndals Torg. Bokia, Dressman, Ronnix Skor... The list goes on. Nä, det fick bli en lunch, varken mer eller mindre. Idag föll scenvalet (för sketchen) på Sweden Fashion House. Som namnet utlovar är det en liten uppstickare inom mat-Sveriges fine dining. Första känslan man får är att det handlar om någon obskyr svartklubb. Ingen skyltning, du måste ta dig igenom en reception, upp för ett antal trappor och genom en passage innan du ens ser några tecken på att det finns mat i huset. Lätt att tro att det handlar om något fräsigt hipster-häng som endast ett fåtal utvalda vet vägen till. Så är inte fallet. Lämnade för säkerhets skull ett spår av brödsmulor efter mig och nådde till slut "restaurangen". Det första man möts av är en värmevägg med en luftfuktighet motsvarande tropikerna. AC är för pussies. "På SFC skall du svettas ditt as" lydde deras slogan. Jo faktiskt, det stod t o m på väggen.
Det riktigt roliga började när kollegan E skulle försöka beställa ett vegetariskt alternativ. Dagens meny bestod av mandelfisk (ni vet den där mandelpanerade fisken som trivs på lite djupare Östersjövatten) och pasta med svampsås. Som dagens vegetariska föreslog bambatanten potatismos med svampsås i sann nouvelle cuisine-anda.
E - Det låter ju som en bra kombination...
Glad bambatant - Tycker du det?
E- Nä
Komik i det lilla. Så istället för det förslaget fick han tidigare nämnda svampsås serverad med sönderkokt gnocchi. Extra roligt eftersom han alltid skall krångla med sin vegetariska jävla mat. Klagar alltid om maten så skulle vara tillredd av Gordon Ramsay och ett gäng magiska pixies med 10 Michelinstjärnor var.
Mandelfisken var skit förresten...
Haha. Det är sånt som gör att man stenhårt håller sig till thaimat bara, från en restaurang man alltid går till - för att dom alltid funkar.
SvaraRaderaDet är ett sånt fail att misslyckas med att äta lunch, man blir ju berövad på allt det där man hade förväntat sig och belöningscentra ba "va?". Samma känsla när man är ute och åker. Varje gång funderar vi över huruvida vi ska välja mcdonalds eller något lokalt hak. Det blir donken varje gång. Vi har varit med för många gånger av totalt miserabla helvetesluncher längs svenska vägar för att våga chansa längre.
Haha, ja mitt belöningscentra ligger i offline-mode sedan ett tag tillbaka. Ingen ide´liksom... Och ja, Donken håller i alla fall en stabil nivå vad man än tycker om käket. Stannade på "Frasses Hamburgerbar" på väg till Sthlm en gång. Borde valt McD istället. Huga.
SvaraRaderaJag hoppas att det inte var hamburgerbaren utanför Mariestad du pratar om. Frasses är najs (gud, laxburgaren. GE MIG) - den sorgliga ursäkten på Rattugglan är horribel.
RaderaHaha, du jag kommer inte ihåg var den låg... Kommer bara ihåg att jag inte var så impad av "Frasses skrovmål". Tror det hette så... Men visst... Skall ge Frasse en andra chans vid nästa resa.
SvaraRadera