tisdag 27 augusti 2013

De dejtbara

Förra veckan var det premiär för kanal 5:s nya satsning De Dejtbara. Åtta funktionsnedsatta singlar på jakt efter den stora kärleken. Rapp som jag är kommenterar jag nu programmet dryga veckan senare. Det spelar dock mindre roll då det endast var 107 000 personer som såg premiären. Det är med andra ord en lika stor snackis som den gröt jag åt i morse. Fiberberikad var den förresten. Med äppelmos. Jag halkade in en bit i programmet utan att veta vad det handlade om. Björn gjorde sig redo för sin dejt och jag fattade ingenting. Undrade först vad det var för någon lirare; överbräkig Stockholmsdialekt, backslick och med en röstvolym på dryga 500 decibel. Det hängde en säljig teamleader för Tele2-aura över honom men så var ju inte fallet. När jag läste vad det handlade om fattade jag mer men samtidigt mycket mindre. Har lite svårt att ta ställning till denna typ av underhållningsprogram och beroende på hur man positionerar sig framstår man som antingen dum, diskriminerande eller som en hycklare.

Förbundet för Unga Rörelsehindrade var rätt tidigt ute och öste skit över programmet. Menade att allt fokus ligger på deltagarnas funktionshinder. När en lobbygrupp (oavsett sammanhang) attackerar en företeelse brukar min spontana reaktion vara att tycka precis tvärtom. Gud, chilla lite liksom... Men i det här fallet köper jag vad förbundet menar. Att göra en serie om dejting där fokus ligger på personernas funktionsnedsättning avdramatiserar ju knappast gruppen i fråga. De som försvarar programmet menar att det är kärleksfullt skildrat och inte utnyttjar personernas problematik i underhållningssyfte. Visst, det jag såg var väl inte direkt hånfullt eller spekulativt men det finns som bekant grader i helvetet. Från början skulle programmet heta De Odejtbara (en viss skillnad) men kanal 5 fick så mycket skit för det att de i ett genidrag tog bort o:et. Underbart. Ett program som byter namn till originalets totala motsats utan att ändra innehåll ger en kvalitetsstämpel i min bok alla dagar. Kan även se kanal 5:s programansvariga sitta och diskutera hur de skall göra en vacker och varmhjärtad skildring som får samhället att se funktionsnedsatta på ett nytt och mer rättvisande sätt. Eller så kom de på att Köping-programmet var poppis samtidigt som dejting alltid är i ropet. Låt oss gräva fram några riktigt goa original som vi kan dra in stålar på. Med vårt uttalade sociala patos är det helt rätt för oss. Det kommer att bli en fet hit och alla miljoner miljoners tittar kommer i ett desperat försök till att bevara sin självbild, tro att de skrattar med de som är med i programmet och inte åt dem. När Björn kommer tillbaka till sin middagsdejt och stolt deklarerar att han har skitit och att det var stopp i toan är det ju kul. Kul för alla. Alla skrattar med, inte åt. Det kommer bli en youtube-hit.

Jag vet inte.... Det är inte likt mig att resonera såhär. Som sagt, de som skildras i programmet är härliga individer och för dem är det uppenbarligen ok. Konceptet i sig känns trots det sjukligt sunkigt. Men men... Med premiärsiffror mer stinkande än tidigare nämnda toalett lär det inte bli någon större debatt.

- Ursäktar du mig en stund?

2 kommentarer:

  1. Jag tror att det någonstans handlar om att man växer upp, fakttiskt. FörnedringsTV funkar liksom inte när man har vandrat förbi perioden när man konstant och ytligt jämför sig med andra. Sen kan man ju alltid diskutera själva grejen att i smyg hela tiden jämföra sig med andra, men det syns ju inte så.. Hrm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känner mig inte så vuxen men i detta avseende kanske det är så? Konstigare saker har ju hänt. Och det konstanta jämförandet är nog svårt att komma ifrån. Det kanske mer är resultatet av jämförelsen man skiter i? Deep shit....

      Radera