tisdag 30 juli 2013

Baby on board

Efter att nyligen ha sneglat på ämnet bildekaler känner jag mig idag tvungen att utveckla resonemanget. Låg idag efter en seg jävla VW som käckt deklarerade att det fanns ett spädbarn ombord genom en baby on board-skylt. Låg såpass nära att jag såg att det inte alls fanns något barn ombord så redan där var det fel. Är det inte lag på att ta ner en sån skylt de gånger fordonet är barnlöst? Jag tror det. Lite som en övningskörnings-skylt. Hur som helst ställer jag mig alltid frågande till hur jag skall förhålla mig inför ett sådant statement? Det är inte så att jag precis hade tänkt ramma skiten ur bilen, preja den av vägen och möjligen skjuta hål på däcken men att jag plötsligt hejdar mig när jag ser skylten. Ah, baby on board.... Du klarar dig idag nazi-car, jag ger mig på bilen utan dekal. Jag hatar bildekaler. Jag hatar de som försöker uttrycka hur sköna personligheter de har genom att inhandla en bildekal. Det enda personliga du uttrycker är att du är dum i huvudet. Ett exempel: "Du blev precis omkörd av en tjej". Den har vi alla sett.

1) Nej, jag blev precis omkörd av en idiot. Kön har inget med saken att göra.
2) Kul att vi alla kan hjälpas åt att cementera könsrollerna lite extra.
3) Jag har svårt att tro att du precis körde om mig. I så fall körde du väldigt fort. Hade du även en baby on board-dekal är du grymt oansvarig. Fy!

Nog om det. Över till ett snabbt filmtips då jag tillbringat början av semestern med att komma ikapp lite. Eller tips och tips...  Texas Chainsaw Massacre 3D. Tyvärr hade jag bara råd med två dimensioner men det var nog lika bra för här snackar vi sörja.  Jag gillar verkligen originalet från 74. Inte för att den är otäck eller chockerande utan för att den är så fantastiskt rolig. Sköna rolltolkningar både högt och lågt där Franklin lätt hamnar högst upp på prispallen. De otaliga uppföljare/nytolkningar låter jag med all rätt ligga begravda. Förutom nyinspelningen anno 2003 som faktiskt är underskattad är de andra riktigt risiga. Men det finns ju grader i helvetet som bekant... 3D-sågen tar vid direkt efter händelserna i originalet och hoppar sedan till nutid. Vad det gäller plot holes har jag aldrig skådat något liknande. Skall väl varna för ytterst grova spoilers här men ingen kommer att se skiten ändå. Det börjar inte bra när huvudrollsinnehavaren som i filmen föddes 1973 år 2012 är runt 25 år gammal. Grymma gener. Hon och hennes puckokompisar åker till Texas då hon fått reda på att hon ärvt ett hus av sin riktiga mormor (adoptivbarn FTW). På köpet får hon en sur Leatherface som bor i källaren. Hennes advokat kände inte för att nämna den detaljen vilket var lite visset. Leatherface blir stressad av allt spring i huset och dödar alla. Hennes polare försöker strax innan att skjuta honom efter att ha yttrat den odödliga one-linern "Welcome to Texas motherfucker!". Vadå välkommen? Han bor ju för fan i Texas, det är dem som är på besök. Just det, arvtagerskan hittar sin ruttna mormor på övervåningen innan LF släpps lös men detta nämns inte mer. Den ensamma polisen som kallas till huset för att undersöka allt ståhej skiter i backupen och väljer istället att streama sin rundvandring i dödens källare till polischefen i byn. Efter att ha stött på 50 styckade lik yttrar han "Im gettin a bad feeling here". På slutet blir hjältinnan kompis med kusinen Leatherface då de trots allt är släkt. På riktigt. Att han slaktat alla hennes kompisar, halva världen och även försökt att stycka henne hela filmen igenom är tydligen water under the bridge. Slut.

Fan, den var nog inte så dum ändå såhär i efterhand...

Franklin gjorde det bättre. Nej, bäst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar