Tack SJ. För ännu en oförglömlig resa. Eller... Det kanske i detta fall är fel att lägga skulden på SJ. Antar att de inte har möjlighet att screena alla resenärer... Men det borde de göra. Avgång från Sthlm mot Göteborg en onsdag kväll, tåget är inte fullsmockat direkt. Hade goda förhoppningar om att få sitta själv. Då dyker min stolskamrat och sedemera nemesis upp och slår sig ner. Jaha ja, där sket sig det. Men.... Då sätter sig en kvinna (en oerhört lättroad sådan skulle det senare visa sig) i stolen framför. De känner tydligen varandra. Platsen bredvid är ledig så han hoppar fram. Yes! Winning. I cirka 3 minuter. Sedan började det skojas och skrattas framför. Upplägget var följande: Han sa något grymt (o)roligt, skrattade sedan hysteriskt som en hyena varpå hon också garvade. På allvar, han måste ha gjort en av hyenarösterna i Lejonkungen. Spot on. Komiskt i cirka fem minuter. Efter tre timmar; not so much. Men varför nöja sig med det? Till vänster om mig stiger en käck medelålders militär på. Han gillar musik. Kul för honom. Mindre kul för resten av vagnen att han uppenbarligen sprängt några granater för mycket utan att ha intagit rekommenderat säkerhetsavstånd. Seriöst, han var fanimej halvdöv om han kunde hålla sådan volym. Synd att killen som satt bakom var upptagen med sin lilla dator. Annars hade han och militären kunnat ha ett givande samtal. Detta då han hade rätt allvarliga problem med röstvolymen. När han svarade i telefon vaknade man till i alla fall. TJEEEENA!!! Svårt det där med att hitta rätt samtalsvolym. Googlade på det och det är tydligen vanligare i 8-årsåldern. Fann dock inga bra tips på hur man löser problemet så kunde inte hjälpa stackarn. De enligt mig bästa analyserna mynnade ut mot hävdelsebehov, hörselnedsättning och puberteten (?). Någon på familjeliv.com rekommenderade att man skulle be barnet i fråga att använda "inomhusrösten". Goda råd växer inte på träd som man brukar säga.
Använd gärna ovanstående scenario i er nästa reklamfilm SJ.
Försök göra om det här i en bil?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar